Un deuxième traducteur arabe

Venez tous :o) ... blabla, coup de gueule, délire... Faut que ça bouge!!
Post Reply
flamenco
Membre / Member
Posts: 9981
Joined: 02 Feb 2003 13:09

Post by flamenco »

iubito wrote:bien recu le texte, et oui je suis en vadrouille :D bon je regarde ça de plus près en rentrant demain ou jeudi... ou chépakan, quand j'aurai du temps :lol:
Attention Iubi!! Tata Maï sera peut-être moins patiente que Tonton Sisyphe!! :D
User avatar
LeelooBastet
Membre / Member
Posts: 669
Joined: 03 Oct 2003 14:51
Location: Terre

Post by LeelooBastet »

Kikoo :hello:

Je peux participer ?

Alors langues courantes : Anglais, Japonais
Langues moins courantes mais parlées : Español, Chinois, Neerlandais
User avatar
pas français
Membre / Member
Posts: 26
Joined: 19 Apr 2005 08:30
Location: Berlin, Germany

Post by pas français »

Je veux jouer aussi! :lol:

source:
chinois
anglais
français
espagnol

cible:
chinois
anglais
:D
有志者,事竟成。
User avatar
svernoux
Membre / Member
Posts: 17967
Joined: 09 Jun 2004 09:55
Location: Beaujolais

Post by svernoux »

Même up que pour le premier traducteur arabe. Là, je crois que le jeu avait pas commencé, si ? Mais comment ça se fait que tout ça soit tombé à l'eau ?
Sonka - Сонька
It's crazy how the time just seems to fly
But for a moment you and I, we caught it
User avatar
damas
Membre / Member
Posts: 527
Joined: 19 Mar 2005 01:47
Location: La Syrie - Damas

Post by damas »

Quant au deuxième traducteur, moi j'ai reçu le texte il y a un mois, donc au minimum la moitié des traductions aurait été faite.
Mais si ma voix doit s'estomper à vos oreilles, et mon amour disparaître de votre mémoire, alors je reviendrai à vous,


Le Prophète - Gibran Khalil Gibran
User avatar
Cãlin
Membre / Member
Posts: 1031
Joined: 31 May 2004 04:15
Location: Cork, Ireland

Post by Cãlin »

damas wrote:Quant au deuxième traducteur, moi j'ai reçu le texte il y a un mois
Moi aussi. :)

Maiwenn, can you inform us about the stage of the game?
Thank you!
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Tiens, j'avais laissé passer ce sujet !

Point info : le texte va se retrouver bloqué un petit moment, mais tout va bien, il suit son cours :)
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Et voilà, c'est terminé !

Je vous livre les traductions (2 par 2, pour ne pas faire de messages trop longs à chaque fois...)

Texte original tiré de Mémoires d'une skolérès de Léontine Drapier-Cadec publié en 1983 (skolerez veut dire institutrice en breton)

J'ai eu envie de me jeter du haut de mes escaliers pour éviter de commettre un grand péché.

C'était pendant les vacances de Noël 1910. Je n'avais que quatorze ans. Je m'en souviens très bien, car c'est en octobre de cette année que Mademoiselle Georges, notre directrice, vint dans la grande salle d'études, apprendre à toute l'école réunie, la fatale nouvelle. Le grand écrivain russe, Léon Tolstoï venait de mourir, loin de chez lui, dans une petite gare de province. Je suis obligée de chercher dans le Larousse l'orthographe de ces noms étrangers. Voici ce qui est dit : Léon Tolstoï fuit son village natal de Iasnaïa Poliana et mourut dans la gare de Aspanovo, le 28 octobre. Il avait quatre-vingt-deux-ans.

Et si je pense à Tolstoï avant de commencer à vous raconter mon aventure personnelle, c'est que j'avoue être fière d'avoir au féminin le même nom qu'un homme si illustre, et que, Anna Karénine, l'héroïne de son roman célèbre, avait choisi de se jeter sous un train pour en finir plus vite avec ses tourments ! Quel courage !

Pour me mettre à l'abri d'une faute honteuse, je n'ai pas pensé à un train comme Anna Karénine, ni comme Judas, qui se pendit à un figuier après avoir trahi Jésus, ni imité quelques paysans de chez nous, qui s'en vont discrètement, munis d'une corde dans la forêt du Cranou ou dans le bois de Saint-Urbain, chercher la grande paix. J'ai été tentée seulement, pendant une seconde, par une belle chute dans l'escalier.

Iubito (anglais-français)


I wanted to throw myself from the top of my stairs to avoid making a great sin.

It was during the holidays of Christmas of 1910. I was only 14-years old. I remember it very well, because in October, Miss Georges, our director, came in the large study hall to inform all the school, about the fatal news. The famous russian writer, Leo Tolstoy, had just died, far from his place, in a province small station. I was obliged to search in the Larousse dictionnary how to spell these foreign names. Here is what it says : Leo Tolstoy leaved Iasnaya Poliana, its native village, and died in Aspanovo's station, on october 28th. He was eighty-two-years old.

And if I think of Tolstoy before starting to tell you my personal adventure, it is that I acknowledge being proud to have the same name, at feminine, as a so famous man, and that, Anna Karenine, the heroin of its famous novel, had chosen to throw under a train to finish more quickly with its torments! What a courage!

To put up me safe from a ashamed fault, I did not think of a train like Anna Karenine, nor like Judas, who hung with a fig-tree after having betrayed Jesus, nor imitated some peasants from our lands, who go away discreetly, with a cord in the Cranou's forest or the Saint-Urbain's woods, to reach great peace.

I was only tempted, during one second, by a beautiful fall in the stairs.
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Gilen (anglais-chinois)

我想了投身于楼梯为了避免做大的一种罪恶。这是在一九一〇年的圣诞节的假期间。我是十四岁。我记住好, 因为在十月在大的梯形教室我们的主任Georges小姐进来了通知大家关于可怕的新闻。在他的家远的小的城市, 著名的俄国作家Leo Tolstoy刚刚死了。我有了在Larousse词典寻找怎么写那个外国人的名字。这是写的: Leo Tolstoy 从他的故乡的村庄Lasnaya Poliana去了, 他在10月28 日在Aspanovo死了。他是了八十二岁。我现在项关于Tolstoy,叙述我的奇遇以前,因为我是骄傲的人有如此地著名人的一致名字,但是女性的形 态。他的著名的长篇小说的女英雄Anna Karenine在一个火下想了车投身为了停止她的苦恼停止得快。勇气了! 为了避免可耻的一个错误,我没想好象Anna Karenine关于一个火车, 也没想好象Judas,他背叛Jesus以前他无花果树下上吊了, 也没想好象我们的国的农民,他们谨慎地去到Cranou森林还Saint-Urbain树林,用一个绳子感到安静。我只一秒被在楼梯的跌落诱惑了。

Pas français (chinois-français)


J’ai eu envie de me cacher dans l’escalier en évitant le sentiment de culpabilité pour m’agrandir. C’était les vacances de Noël de 1910. J’avais 14 ans. Je l’ai bien appris au coeur parce qu’en octobre, dans la trapézoïdale salle de classe, Mademoiselle Georges, directrice de l’école, est entrée et nous a fait part de cette nouvelle peureuse : à la ville de sa origine, lointaine et petite, Leo Tolstoy, l’écrivain célèbre russe venait de mourir. Puis je cherchais dnas le dictionnaire « Larousse » dans le but de savoir comment écrire le nom de cet étranger. Il s’écrivait comme ça : Leo Tolstoy. Il était mort dans son pays natal, le village de Lasnaya Poliana. Le 28 octobre,c’était le jour de son décès à Aspanovo. Il avait 82 ans. J’allais, à ce moment, raconter mon passé extraordinaire concernant Tolstoy, étant donné que je étais si fière d’avoir le même nom que cette célèbrité, mais en forme d’une femme. Anna Karenine, la héroïne de son roman fameux, avait désiré se tuer en sautant d’un train pour rapidement terminer ses anxiétés. Courage ! Afin d’esquiver un erreur honteux, j n’ai pensé pas à une autre histoire dans laquelle Anna Karenine était aussi en train, comme si Judas trahissait Jesus avant qu’il n’ait été allé se pendre au figier ; comme si les paysans de notre pays, qui ont été allés aux bois « Cranou » et « Saint-Urbain », usaient d’une ficelle pour se taire. Je me laissais tenter par l’envie de se tuer en sautant de l’escalier, seulement pendant une seconde.
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Helena (français-croate)

Htjela sam se sakriti u stubište, izbjegavajući osjećaj krivnje koji bi me povećao. Bili su Božićni praznici 1910.. Bilo mi je 14 godina. Naučila sam to napamet, jer je u listopadu Gospođica Georges, ravnateljica škole, ušla u trapezoidalnu učionicu i rekla nam tu strašnu vijest: u svom rodnom gradu, dalekom i malenom, umro je poznati ruski pisac, Leo Tolstoj. Onda sam pogledala u rječnik "Larousse" kako se piše ime tog stranca. Pisalo se ovako: Leo Tolstoj. Umro je u svom rodnom kraju, u selu Lasnaya Poliana. 28. listopad je dan njegove smrti u Aspadovu. Bile su mu 82 godine. U tom sam trenutku htjela ispričati svoju izvanrednu prošlost u vezi Tolstoja, jer sam bila jako ponosna što imam isto ime kao ta slavna osoba, ali u ženskom obliku. Ana Karenjina, glavni lik njegovog poznatog romana, htjela se ubiti skokom s vlaka kako bi se brzo rješila svojih tjeskoba. Samo hrabro! Da bih izbjegla sramotnu grešku, nisam mislila na drugu priču u kojoj je Ana Karenjina isto u vlaku, kao kad je Juda izdao Isusa prije nego se objesio u smokvu; kao da seljaci naše zemlje, koji su bili u šumi "Cranou" i "Saint-Urbain", upotrebljavaju špagu da bi šutjeli. Bila sam u napasti ubiti se skokom sa stuba, ali samo nekoliko sekundi.

Bacaline (croate-arabe)


كان مدّة إحتفلات "نُوَال" سنة 1910
و كان عمري 14 سنة.
إنّي تعلّمتُ ذلك على ظهر القلب لأنّ في شهر أكتوبر دخلتْ الأنسة "جُورج", مديرة المدرسة, في القسم المنحرف الشكل, فأعْلنَتْنا بالخبر الفاجع :إنّ في مدينة ولادته, الصغيرة البعيدة, تُوفِيَ الكاتبُ "الرُوسِي" المعروف "لَوُون تُلسْتُويِ".
إذًا بَحَثتُ في القاموس "لاروس" كيف يُكتَبُ هذا الإسم الغريب, فكان يُكتَبُ كذالك : "لَوُون تُلسْتُويِ".
مَاتَ في منطقة ولادته في قرية "لاَسْنَيَة بُولِيَنَة".
اليوم 28 أكتوبر يوم وفاته في "أسْبادوفو". كان عمره 82 سنة.
إنّي في هذه الفترة, كنتُ أريدُ أن أتحدّثَ عن حكايتي الماضية العجيبة المتعالقة "بِتُلسْتُويِ" , لأنّني كنتُ فاخرة جدّا للسبب التالي : كنتُ أحملُ نفس الإسم الذي يَحْمِلُه هذا الشخص الشهير, أمّا للمؤنث.
إنّ "أنا كَرَنِين" ,الشخصية الأساسية من روايته المعروف, أرادتْ أن تَقتُلَ نفسها واثبةً من القطار لتتجنّبَ من مشاكلها.
! يا للشجاع
لأتحاشى عن غالطة حاشمة, لأنّني كنتُ أجهلُ أن في رواية أخرى "أنا كَرَنِين", دائما في قطار قالتْ, كما يَهُوذَاغادرا عِيسَى, إنّها لم تعلقْ نفسَها بالشجرة التينة أبدا. لَيْتَنِي سَكَتُّ ,كما الفلاحون الصغار من أرضنا في غابة "كَرَانُو" و "سَانْت أوُرْبَان" الذين يستعملون رباط مطاطي ليسكتون.

حَبَبْتُ أن أنتجرَ واثبةً من الدرج لكن تَرَدَدْتُ : لم يكنْ أمامي شاهدا واحدا
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Damas (arabe-français)

Je voulus disparaître sous l'escalier afin de m'échapper au sentiment de honte qui m'était venu.

C'était le jour du Noel 1910, et moi à ce temps-là j'avais 14 ans.
J'appris tout ça par coeur, car en Octobre, Mm. Georges entra à l'école, dans la partie oblique, nous donnant les nouvelles catastrophiques.
C'était que dans sa petite et lointaine ville natale, le renommé ecrivain Russe Lew Tolstoy était décédé.

Si tu cherches dans le dictionnaire 'Larousse' comment s'écrit ce nom bizzare, tu le trouveras comme ça :
'Lew Tolstoy, mort où il était né, dans le village (Lasnaya Pouliana)'
Aujourd'hui, le 28 octobre, le jour de son décès à Aspadovo lorsqu'il avait 82 ans.

Moi à l'époque, je voulais bien parler de ma vieille histoire bizarre liée à Tolstoy. J'étais très fière de porter le même prénom que portait cette personne célèbre, mais en féminin.

Anna Karenine, le principal personnage de son roman célèbre, voulut se tuer se jetant du train pour se débarasser de ses problèmes. Quel courage!

Pour éviter une grande faute, je ne pensai pas à Anna Karenine et au
train, ni à Judas qui avait quitté Jésus Christ et s'était pendu au figuier.

J'espère que je me suis tue, comme le faisaient les petits paysans de notre terre dans les forêts "Cranneau" et "Saint Urbain". Ils utilisaient un ruban afin de se taire.

J'eus envie de suicider me jetant de l'escalier. Mais j'hésitai : Aucun témoin n'y était présent!


Cãlin (français-suédois)

Jag ville försvinna under trappan, för att undkomma skamkänslan, som jag hade fått.

Det var Juldagen av 1910, och på den där tiden var jag 14 år gammal.
Jag hade lärt mig alla detta utantill, därför att i oktober kom Fru Georges till skolan, i den sneda delen, förande den katastrofalla nyheten till oss.
Att den berömde ryske författaren hade dött i sin lilla och avlägsna staden.

Om man söker upp i ”Larousse” lexikonen, hur stavas detta besynnerligt namn, ska man anträffa detta här:
”Lew Tolstoy, dött där han föddes, i (Lasnaya Pouliana) byn”.
Idag, den 28. oktober, hans bortgångs dag i Aspadovo, när han var 82 år gammal.

På den där tiden ville jag gärna tala om min gamla besynnerliga historia i förbindelse med Tolstoy. Jag var mycket stolt att ha samma förnamn, som denna berömd person, bara i kvinnlig.

Anna Karenina, hans berömda romans huvudperson, ville döda sig genom att kasta sig från tåget för att befria sig av sina problem. Ett sådant mod!

För att undvika ett stort fel, tänkte jag inte på Anna Karenina eller på tåget, och icke heller på Judas, vem som lämnat Jesus Kristus och hängt sig av ett fikonträd.

Jag hoppades, att jag hade dödat mig, liksom vårt landets små bönder gjorde det i "Cranneau" och "Saint Urbain" skogerna. De brukade ett band föt att tystna.

Jag hade lust att begå självmord genom att kasta mig från trappan. Men jag tvekade: Inget vittne var närvarande!
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Petteri (suédois-anglais)

I wanted to disappear underneath the landing in order to overcome the guilt that I had acquired.

It was Christmas Day 1910 and at the time I was 14 years old.
I had learned all this by heart, for in October Mrs Georges arrived at school and, having the sorry part, relayed the catastrophic news to us.
That is, the famous Russian author had died in his small and abandoned town.

Should one look up in the Larousse dictionary how this peculiar name is spelled, one would discover this: ”Leo Tolstoy died where he was born, in the town of Yasnaya Polyana.” Today, 28 October, on the day of his passing away in Aspadovo, when he was 82 years old.

At that time I wished to talk about my old queer history in connection with Tolstoy. I was very proud to have the same given name, the feminine thereof, that the famous person did.

Anna Karenina, the lead character in his famous novel, wanted to kill herself by throwing herself off a train in order to get rid of her problems. What a mood!

To avoid a great mistake I did not think of Anna Karenina or the train and neither of Judas, who abandoned Jesus Christ and hanged himself in a fig tree.

I hoped that I had taken my own life, as our country’s small kin did in the woods of Cranneau and Saint Urbain. They had the habit of using a bandage for muffling.

I felt like committing suicide by throwing myself down a staircase. But I hesitated, for no witnesses were present !

Caro (anglais-italien)

Volevo sparire sotto le scale per vincere la colpevolezza che avevo acquisto.
Era Natale del 1910 e a quell'epoca avevo 14 anni.
Ho imparato questo a memoria , ad ottobre il Signore Georges è arrivato a scuola e, sapendo la storia, ci imparo la notizia catastrofica.
Cioè, il celebre autore russo era morto nella sua piccola città abandonata.

Se uno guardasse nel dizionario Larousse per sapere come si scrive quel nome strano, avrebbe trovato questo : "Leo Tolstoy è morto dov'è nato, nella città di Yasnaya Polyana." Oggi, 28 ottobre il giorno in cui è morto, quano aveva 82 anni.

A quell'epoca ho voluto parlare di questa mia strana vicenda relativa a Tolstoy. Ero molto orgogliosa di averelo stesso nome, pero femminile, di una persona celebre.

Anna Karenina, il personnagio principale di questa novella, ha voluto suicidarsi buttandosi da un treno per disfarsi dei suoi problemi. Che umore!

Per evitare un grosso errore, non ho pensato ad Anna Karenina o al treno oppure a Judas, che ha abandonato Jesu Christo e si è impiccato ad un fico.

Ho sperato di avere preso la mia vita, ccome la piccola famiglia del nostro paese ha fatto nei boschi di Cranneau et Saint Urbain. Avevano l'abitudine di utilizzare una striscia per avvolgersi.

Mi sono sentito suicidarmo buttandomi dalla scala. Pero ho esitato, perchè nessun testimone era presente!
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Flam (italien-espagnol)

Quería desaparecer debajo de las escaleras para vencer la culpabilidad que había adquirido.
Era la Navidad del 1910 y en aquel entonces tenía 14 años.
Aprendí esto de memoria, en octubre, el Señor Georges llegó a la escuela y, conociendo la historia, nos enteró de la noticia catastrófica.
O sea que el famoso autor ruso había muerto en su pequeña ciudad abandonada.
Si uno mirara en el diccionario Larousse para saber cómo se escribe este nombre extraño, habría encontrado ésto : "Leo Tolstoy murió donde nació, en la ciudad de Yasnaya Polyana." Hoy, a 28 de octubre el día en que murió cuando tenía 82 años.
En aquel entonces, quise hablar de mi extraña experiencia relativa a Tolstoy. Estaba muy orgullosa de tener el mismo nombre, pero femenino, que una persona famosa.
Anna Karenina, el personaje principal de esta novela quiso suicidarse tirándose de un tren para deshacerse de sus problemas. ¡Qué humor!
Para evitar un gran error, no pensé en Anna Karenina o en el tren, sino en Judas que abandonó a Cristo y que se ahorcó a una higuera.
Esperé haber perdido mi vida como la pequeña familia de nuestro pueblo lo hizo en el bosque de Cranneau et Saint Urbain. Solían utilizar una faja para envolverse.
Me sentí a punto de suicidarme tirándome de las escaleras. Pero dudé porque ningún testigo estaba.


Chatoune (espagnol-anglais)

"I wished I would disappear under the stairs so as to overcome the guilty feeling I had developed.

It was during Christmas 1910 and I was then 14.

I learned that by heart, en October, Mister Georges came to school and, knowing the story, told us about the catastrophic news.

That is to say that the famous russian author had died in his little abandoned town.
If one had looked in a Larousse dictionary how to write this strange name, he would have find this: "Leo Tolstoy died where he was born, in Yasnaya Poliana's town." Today, 28th of october, the day when he died while he was 82.
In those days, I wanted to speak about my strange experience related to Tolstoy.

I was very proud of sharing the same name, even in the feminine, of a known person.

Anna Karenina, the main character of this novel, wanted to kill herself by throwing herself out of the train so as to get rid of her problems. What a joke!

To avoid a big mistake, I did not think of Anna Karenina or the train, but of Judas who abandonned Christ and hanged himself on a fig tree.

I hoped I lost my life like the little family in our village in the Cranneau and Saint Urbain's forest did. They were used to coil with a scarf.

I felt on the verge of killing myself by throwing myself in the stairs. But I hesitated because there was no witness."
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Czort (anglais-polonais)

"Marzyłam o zniknięciu pod schodami aby zwalczyć winność ktora się nagle pojawiła. Było to podczas Bożego Narodzenia roku 1910 i miałam wtedy lat 14.

Nauczyłam się tego na pamięć. Pan Georges przyszedł do szkoły i dowiedziawszy się o tej historii, opowiedział nam tragiczne nowiny.
Trzeba powiedzieć że ten słynny rosyjski autor umarł w swoim małym opuszczonym miasteczku.
Jeśli ktoś by zajrzał do słownika Larrousse aby się dowiedzieć jak się pisze jego dziwne imie, by trafił na to : Leo Tolstoj umarł tam gdzie się urodził, w mieście Yasnaya Poliana. Dziś 28 października, dnia kiedy umarł miejąc lat 82.

W tych czasach chciałam opowiedzieć o moim dziwnym doświadczeniu dotyczącym Tolstoja. Byłam bardzo dumna że nosimy to same imię, nawet jeśli był to rodzaj żeński, znanej osoby.

Anna Karenina, podstawowa postać tej noweli chciała popełnić samobójstwo rzucając się pod pociąg aby zakończyć swoje problemy. Ale żarty !! Aby uniknąć wielkie nieporozumienie, nię myśle o Annie Kareninie, ani o jej pociągu ale raczej o Judaszu który porzucił Chrystusa i się powiesił na figowcu.

Miałam nadzieje że stracę życie, tak jak moja mała rodzina w naszym miasteczku usytuowanym w Cranneau i w lesie świętego Urbana postępiła.
Z reguły owijali się szalikami.
O mało co nie popełniłam samobójstwa rzucając się ze schodów. Ale się zawachałam bo nie było świadków."

Didine (polonais-russe)


Я хотела скрыться под лестницей, чтобы превозмочь виновность, которая вдруг появилась. Это произошло во время Рождества 1910 года. Мне было 14 лет.

Я это выучила наизусть. Господин Жорж пришёл в школу и, узнавший печальную новость, рассказал нам, что произошло.
Надо сказать, что этот известный русский писатель умер во своей отдалённой маленькой деревне. Если бы кто-то посмотрел в словаре Ларусс, как правильно пишется его странная фамилия, нашёл бы: Лев Толстой умер там же где родился, в Ясной Поляне. Сегодня, 28 октября, день когда 82-летний Толстой умер.

Тогда я хотела рассказать о странном личном опыте с Толстым. Я очень гордилась тем, что у меня то же самое имя, что у известного человека, хотя в женском роде.

Анна Каренина, героиня романа, хотела совершить самоубийство бросаясь под поезд, чтобы покончить со своими проблемами. Что это за шутка!! Не поймите меня превратно, я не думаю о Анне Каренине или о ей поезде, но о Иуде, который предал Христа и повесился на смоковнице.

Я наделась, что потерю жизнь так как члены моей маленькой семьи в нашей деревне Крано и в лесу Св. Урбана.
Они обычно обвивались шарфами.
Я чуть не покончила с собой бросаясь с лестницы. Ну я этого не сделала потому, что не было очевидцев.
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
User avatar
Maïwenn
Modératrice Arts & Litté.
Posts: 17572
Joined: 14 Nov 2003 17:36
Location: O Breiz ma bro
Contact:

Post by Maïwenn »

Svernoux (russe-anglais)

I wanted to disappear under the stairs to overcome the guilt that had arisen. This took place at Christmas 1910. I was 14.

I learned that by heart. Mister George came to school and, having heard of the bad news, he told us what had happened.
It should be noted that this famous Russian writer died in his small distant village. If someone looked up the spelling of his strange name in the Larousse dictionary, they'd find: Leo Tolstoy died at the same place where he was born, in Yasnaya Polyana. Today, October 28th, is the day when 82-year-old Tolstoy died.

By that time, I wanted to tell about the strange personal experience with Tolstoy. I was very proud of bearing the same name as a well-known person, even if it was feminine.

Anna Karenina, the novel's heroine, wanted to commit suicide by throwing herself under a train in order to put an end to her problems. What a joke! Don't misunderstand me, I'm not thinking about Anna Karenina or her train, but about Judas who betrayed Christ and hung himself on a sycamore tree.

I hoped that I would lose life like the members of my little family in our village of Krano and in the forest of St. Urban.
They would usually wrap themselves up in scarves.
I nearly did away with myself by letting myself fall from the stairs. But I did not do it because there were no witnesses.


Daraxt (anglais-français)


Je voulais disparaître sous les escaliers pour surmonter la culpabilité qui avait surgi.
Celà avais eu lieu lors du Noël 1910. J'avais 14 ans. J'avais appris cela par coeur.
Monsieur George était venu àl'école et, après avoir entendu parler des mauvaises nouvelles, il nous a dit ce qui s'était passé.
Il convient de noter que ce célébre écrivain russe est décédé dans son petit village éloigné.
Si quelqu'un recherchait l'épellation de son étrange nom dans le dictionnaire Larousse, ils ne le trouveraient pas: Leo Tolstoy est mort au même endroit qu'il est né, à Yasnaya Polyana.
Aujourd'hui, le 28 octobre, c'est le 82ème anniversaire de sa mort. Mais peu importe, je veux vous raconter l'étrange expérience personnelle avec Tolstoy.
J'étais très fier de porter le même nom qu'une personne bien connue, même si il était féminin. Anna Karenina, l'héroïne du roman, a voulu se suicider en se jetant sous un train afin de mettre terme à ses problèmes.
Quelle blague! Ne me comprenez pas mal, je ne pensais pas à Anna Karenina ou son train, mais à Judas qui a trahi le Christ et qui c'est pendu à un sycomore.
J'espérais que je perdrais la vie comme les membres de ma petite famille dans notre village de Krano dans la forêt St. Urban. Ils voudraient comme d'habitude s'emmitoufler dans des écharpes.
Je l'avais presque réussi en tombant des escaliers. Mais je ne l'ai pas fait parce qu'il n'y avait aucun témoin.

Et le texte original de nouveau, pour voir les différences


J'ai eu envie de me jeter du haut de mes escaliers pour éviter de commettre un grand péché.

C'était pendant les vacances de Noël 1910. Je n'avais que quatorze ans. Je m'en souviens très bien, car c'est en octobre de cette année que Mademoiselle Georges, notre directrice, vint dans la grande salle d'études, apprendre à toute l'école réunie, la fatale nouvelle. Le grand écrivain russe, Léon Tolstoï venait de mourir, loin de chez lui, dans une petite gare de province. Je suis obligée de chercher dans le Larousse l'orthographe de ces noms étrangers. Voici ce qui est dit : Léon Tolstoï fuit son village natal de Iasnaïa Poliana et mourut dans la gare de Aspanovo, le 28 octobre. Il avait quatre-vingt-deux-ans.

Et si je pense à Tolstoï avant de commencer à vous raconter mon aventure personnelle, c'est que j'avoue être fière d'avoir au féminin le même nom qu'un homme si illustre, et que, Anna Karénine, l'héroïne de son roman célèbre, avait choisi de se jeter sous un train pour en finir plus vite avec ses tourments ! Quel courage !

Pour me mettre à l'abri d'une faute honteuse, je n'ai pas pensé à un train comme Anna Karénine, ni comme Judas, qui se pendit à un figuier après avoir trahi Jésus, ni imité quelques paysans de chez nous, qui s'en vont discrètement, munis d'une corde dans la forêt du Cranou ou dans le bois de Saint-Urbain, chercher la grande paix. J'ai été tentée seulement, pendant une seconde, par une belle chute dans l'escalier.


La traduction est beaucoup plus courte, beaucoup de détails se sont perdus en cours de route. Par contre d'autres choses ont été rajoutées, comme les témoins de la chute à la fin. Et la mise en page a beaucoup changé aussi.

J'attends vos réactions. En tant que lecteurs bien sûr, mais les traducteurs ont aussi le droit de dire ce qu'ils ont pensé de l'exercice ! :)
Penn ar Bed
The end of the land
Le commencement d'un monde
Post Reply